Ensam är fan inte stark!

nattis

”Jag kan själv” ekar konstant i min hjärna och har gjort sedan barnsben. När man är barn är det uttrycket positivt, men i vuxenålder så är man helt plötsligt dum om man inte tar hjälp utav andra. Denna konstanta motsägelsen möter vi hela tiden i våra dagliga liv. När du är barn får du glass om du skadat dig och det är synd om dig. När du är äldre anses du som fet och onyttig om du sitter hemma och käkar glass för att du är ledsen. När man är liten ska man stanna vid röd gubbe, dock verkar det annorlunda för vuxna de får liksom göra lite som de vill.

I Sverige har vi tillsammans utvecklat en massa ”jag-kan-självare”. Detta har lett till en otrolig stor ensamhet och när då människor hamnar i situationer som jag gjort, då är alkoholen och droger ett väldigt enkelt och lättillgängligt substitut. Vad är det egentligen vi försöker bevisa genom att göra allt själva? Vem är det vi försöker bevisa det för?

Jag har kämpat för att aldrig behöva be om hjälp, vilket har varit den dummaste och mest meningslösa kampen i mitt liv. Jag blev retad när jag var liten för att jag var just så liten och kort. Jag är fortfarande ingen speciellt stor människa (men ändå 1,60!!!) och det får jag höra nästan dagligen. Idag tar jag inte åt mig som jag gjorde förr eftersom jag vet att min längd kan jag inte påverka mer än med ett par klackar men jag blir fortfarande ingen Victoria Secret modell.

Här och nu försöker jag sluta min kamp om att få känna tillhörighet och jämlikhet med andra människor. Jag är den jag är och jag är jävligt bra oavsett format! Jag förutsätter att de människor som någon gång klankat ner på mig, har utvecklats och kan förstå hur allvarlig innebörden av mobbing/reta är! Det kan rent ut sagt antingen i långa eller korta loppet leda till att någon tar sitt liv!

 

//”I can do it myself” echoes constantly in my brain and has done since childbirth. When you are a child, that expression is positiv, but in adulthood you are suddenly stupid unless you get help from others. This constant contradiction is something that we constantly meet in our daily lives. When you are a child, you get ice cream if you are hurt and it is a pity on you. When you are older, you are considered fat and unhealthy if you are at home and eating icecream because you are sad. When you’re a kid you shouldn´t walk on red light at a crossing. Though, it seems different to adults, they’ll do  whatever they like. In Sweden we have developed together a lot of ”I-can-do-it-myselfers”.This has led to an incredibly high loneliness and when people end up in situations that I have done, alcohol and drugs are a very easy and easily accessible substitute.

What are we actually trying to prove by doing everything ourselves? Who are we trying to prove it for? I have struggled to never have to ask for help, which has been the dumbest and most meaningless struggle in my life. I was bullied when I was little because I was small and short. I’m still no big person (but still 1.60cm!!) and I hear that almost daily. Today, it doesn´t get to me as it did before because I know that I can´t affect my length more than with a pair of heels and I´m still no Victoria´s Secret Model.

Today, I end this struggle of feeling equality with other people, or that I´m not good enough. I’m damn good no matter what format! I assume that those people who once bullied me have developed and can understand how serious the meaning of bullying is! It can lead to suicide!//

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s